Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt och odeladt åt tankan på Rosina och en ro«
senfranitid vid hennes sida.
— O, det är min förklarjade Amalia, som ånyo
uppstår för mig i denna hulda, skena, älskvärda,
unga Rosina! Amålia berömde henne alltid, och
hon hade alltid rätt; men hnru himmelsvidt voro
icke då alla . mina tankar skiljda från detta yra
barn, som jag aldrig trodde kunna göra annat 1
hela sitt lif, än skratta, skämta och hoppa! Och
Rosina älskar mig! En enda, enda blick sade mig
det. Nu, nn först har ett täckelse fallit från
mina ögon. Rosina har flytt mig! O Gud, hvad
detta gifver henne för en ny glans, hvad detta
ställer henne i för en härlig dager för mig! Hvad
jag kan blifva outsägligen lycklig vid hennes sida!
Hvad hon skall blifva lycklig vid min, ty hon
älskar mig! En himmel ligger blott i det ordet. O,
jag vill uppbjuda allt för att efterkomma hennes
minsta önskan, ja, hennes orimligaste phantasi, om
hon skulle hafva dylika!
Och det gamla Ulfsborg, mig så kärt, men så
ödsligt, det kan ju blifva en hel verhl af sällhet
och förtjusning. Mina djerfvaste önskningar
hafva aldrig hunnit den höjd af lycka, som kan
blifva min lott, om Rosina älskar mig sd, som jag
det tror, det känner, det anar. Hon, och ensam
hon i verlden, passar mig. Millioner ljus uppgå
nu på en gång för mig, förblindade, för mig, då-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
