Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vande, fast dä med litet mera sans och redighet.
Han satt då vid Rosinas sida. Han tryckte
henne till sitt hjerta, han läste den renaste, fullaste
0
kärlek i hennes blickar, han herde henne säga
detta tjusande ord, denna kärlekens skönaste ed:
jag älskar digt O, min Axel!
O, hvad Axel var lycklig i sin korta, korta
dröm; men ack, huru han uppvaknade! Dock icke
hans uppvaknande i båten, ty det var blott en
fortsättning af den förra sällhetsdrömmen. Han bad
roddarne skynda; men det blåste litet emot, och
han somnade ännn en gång och vaknade icke, förr
än man sade: ”Ja, nu är Herrn i land.” Axel
gnuggade snart sömnen nr ögonen, hoppade som
en fogel i land, betalade roddarne rikligen och
gick snabbt och småsjungande: "Steh nur auf
stek nur auf lieber Schweitzer Bub etc.” uppför
stranden vid Odensbergslandet. En enda gång,
, han påminde sig det sedan långt efteråt, rann
honom Tante Lisbeths gamla sats i högen, att man
skall aldrig "qväda för tidigt på morgonkvisten";
men no skrattade han åt allt kärringprat och tog,
sjungande allt jemnt, genaste vägen upp till
brunnen, och denna gick just förbi den tomma, öde
stugan, men som nu var full ”af blod, af ångest
och af kärlek”. När Axel kom den närmare,
slutade han likväl sin sång och lyssnade, ty han
tyck-^ te sig höra röster der inifrån, och, som han ändå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
