Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’svarade Axel, bittert och sorgligt leende — Icke
har jag liigon fru anno, och knappt tror jag, att
jag någonsin får någon — tilläde han med en
mörk blick. Men, för att komma ifrån sina
olidliga tankar, fortfor han i en ton af artificielt
skämt:
— Kanske Tante tror,’ att min långa van,
Theo-dor v. S., var en förklädd dame med
löspoliso-ner?
Om Theodor någonsin brnkat skratta ät
något löjligt, skulle han väl gjort det åt detta
lustiga qni pro quo; men han var lika mörk och alt- i
varlig, och Tanten svarade, litet harmsen, under
det hon hällde uti kaffe:
— Kära du! Jag tror nn ingenting mer i hela
verlden, och för mig må man gerna göra så
mänga hemligheter man vill, jag är hvarken nyfiken
eller häpen på någonting.
Som det är cn erkänd sak, att man afven med
en bitter smärta i hjertat kan gapskratta, må
ingen undra, om man bekänner, att detta blef Axel
omöjligt att icke göra. Men, ju mer han
skrattade, dess snurrigare blef Tanten, och slutligen
utbrast hon:
— Jag kan icke begripa, hvad dn finner si
roligt uti, att jag för matanstalter och allt annat
gerna ville veta, om du hemförde en utländsk fm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
