Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m msr
£n enda floga*surrade ännu i den sista solstrålen»
Axel såg på henne med ett vemod, «om troligen
få ilugor väckt. Hon föreföll honom i hast som
den sista tefvande flogan af sin slägt. Han h>gJ
sorgligt åt sina barnsliga tankar; men dyster och
mörå var hans stamning, nar han slutligen, framr
bakom ehoret, skulle ’öppna dörren, som ledde ned
till den Löwensternska grafven. Låset var rostigt,
nyckeln ville icke gå omkring. Sedan Amalia Aet
nedsatte«, hade ingen besökt den stumma griftcty
och Axel måste taga hela sin nordmannastyrka till
hjelp, för att få npp låset.
— Jag: mdste till dig, ännu en gång! — sade ha is
halfhögt, och se, dörren sprang upp för den
väl-dlges villja. Trappstegen voro branta och gJui~
tande och af fukten ganska slippriga. Axel vår
ifrig och upprymd. Han halkade på första
trappsteget, och i en tecond var han alldeles
försvunnen för Theodors skumma blick. Denneskyndadé
dock ned, så fort han kunde, och, varnad af Axel»
hastiga färd, kom han alldeles helbregda nedför del»
ganska höga trappan. Men nere i grafvcn rådde ett
fullkomligt mörker och en dödlik tystnad. Icke
utan en förfärligt hemsk känsla letade Theodor
med båda händerna efter hvar Axel fanns. Hane
ovana att någonsin gifva akt på vanliga saker och
tfng och logiska rimligheter kom honom att
glömma^ att, efter Axel var tyst, måste han ligg* af då-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
