Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
an att liten under dera« sömn gitt till q]3s!’ Di
vore vil atet
Berggren rjite, och Axel började verkligen
gara en hop tysta reflexioner öfver detJompna i en
dylik död, nämligen att «välta ihjäl p& en ode
klippt i Wettern. Han tyckte sig nn vara en
Napoleon i «mått eller en Robinson i stort, och han
■m&log ännu åt sina phantasier, när Berggren,
dödsblek af förskräckelse, kom och ropade, att han
icke såg det minsta af båten« Axel sprang upp,
ic-ka utan en Tätt obehaglig känsla; men, så fort han
kom ned till sjelfva stranden, sade han:
— Ni, hvad är det då? — och pekade på båten,
aom väl han kunde se, emedan han han hade o«r
vänligt skarpa ögon, åfven i mörker, men hv&raf
Berggren icke kunnat npptäcka en enda skymt.
. Nn började en svag dagrand synas, och efter
cn stunda förlopp satt Axel åter i bakstäfven af
båten och gungade, icke sagta, utan ganska
våldsamt. upp och ned på de kommande och gående i
vågornas rygg. Han längtade nu otroligt hem och ■
gladde sig åt, att der åtminstone egs ett mensk- \
ligt väsende» som kanske,med otålighet väntade q
hans ankomst. Han tänkte mycket på Theodor* *
denna kalla, otrefliga morgon. Blåsten hade lagt
sig något, så att Axels biträde icke var af noden*
utan han fick i ro tänka pä sin vän, den arma,
Theedor, som Axel, oaktadt allt, dock verkligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
