Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hg»- 119 jp»
♦
«•ml affärdat*den gamla betjcntfitoch gedan
i.kor-ta, afstympade meningar till Carl S. framfört sjg
önskan, att han måtte, enligt gammalt löfte,
kcwp-ma ned till honogg na, jn förr dess heldre. Ngr
allt detta var om bes ty ref t, kastade han sig på tia
häst och tog vägen till Doras boning.
Dagen var temligen blid och vaeker} men de
aflöfvade traden, den gri marken, den fuktiga,
icke obehagliga höstjakten, de ljusgröna, för ögat
så angenäma rigåkrarne och de der bredvid
gande svarta, upplöjda fälten, — allt (fotte
talade högt om höst och November. Lägger man na
dertill slagans afmätta ljud, som från hvarje
hemman, man passerade, enformigt och mjältsjnkt
mötte örat, på samma gång som kråkornas sista
•kri, inan de lemnade Norden för Södern, så
bevittnade åfven hörsel organerna den allmänna
döden i naturen, som nu beredde sig till den iånga,
kulna vinternatten, nr hvilken man endast kan
väckas af solgnistor på glimmande snö,
slädtrtff-▼arens fart, klingande bjellror, måndagrar pk
rimmade träd och ny fallna phantastiskadrifvor,
aom vrida sig I mjuka, otaukta och alttid nya
former, med snöhvita dagrar, men ljusblå skuggor.
Avel tänkte pi allt detta och mycket annat,
medan han, långsammare in vanligt, red igenom
ingar, fält, dalar och skogar till Doras lilla,
undangömda fristad. Vid grinden ställde han sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
