Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej, 6e icke så på mig, kära Dora, — bad
Axel och lade sia hand öfver den gamlas ögon-«
utan tala om något roligt för mig, nr min och
de minas barndom! Jag behöfver någon förströ«
else: — min rån, den unga v. S., som dn en gång
i somras såg, — han — dog i går.
— Ja-så! — sade Dora, med ålderdomens
vanliga liknöjdhet fir något så vanligt, som aftt de,
som lefva, skola dö — Ja så! Frid vare med
honom, och ära vare Gnd, som upplyste inig om
någop orsak till min unga, kåra Barons oerhörda
förändring på denna lilla korta tid, som jag icke
sett honom!
— Det är icke så kort» tid. — sade Axel, för
att gifya samtalet en annan vändning, och nu
började de räkna efter, aft Axel icke sett Dora
sedan i Augusti, af flera olika, slumpartade
händelser. Dora hade imcllertid satt undan 6in
spinnrock, som hon, sedan Axels 6pädaste barndom, vil
mindes var honom en verklig plåga, dela för sitt
surrande ljud, dejs för jfin vanliga plats mldt på
golfvet, och dels för "dc^otäc/ca tinstoft’\ hvilket
lian påstod alltid flög som onda andar omkring i
Tummet, så snart man spann, äfven om man spana
ull!! Dora städade således oförmärkt nndan
både spinnrock, mattan, som låg dernnder,
kard-•åliet och stolen, tog sin strumpa, lade torr, god
Axcl% //7, O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>