Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m i** m’
»öm beror på mennisko-dom; — svarade Dora —
derföre bor hvar och en blott forsöka att göra
iyätt och sedan döma »ig sjelf samt med k&44
och lögn underkasta sig andra menniskors orätt*
Visa domar, som dock kanske ofta aro rättvisa i
deras ögon, ty raenniskornaäro på långt när icke
hvarken sä goda eller så elaka, som ni ungt
folk tro»
— Ack, Dora! — sade Axel sorgligt — Jag Sr
Inte mer nng; jag har ju öfverlefvat allt, — allt,
Jsom var mig kärt. — Hopp! — AIH!
— Dock icke sig sjelf, min unga Herre! —
sade Dora allvarligt — och män Sr sig allt sjelf
ganska kär. Hittills har min nnga Baron lefvat
för sin fröjd; nu blir det för sirt nytta, så väl
ändlig som lekamlig, och för sina medmenniskora
hytta och gagn, för sitt fädernesland och
pligter-na deremot. — Allt idel stora, härligt lönande
ändamål.
— Ja, det vilt jag! — sade Axel och Sndrade
nu först sio liggande ställning. Han reste sig
häfligt npp, och i samma ögonblick stod en klar,
röd stråle af blod ut genom hans halföppna mun.
Dora blef först förfärligt rädd, ty hon hade
aldrig hört ett ord, hvarken om Axels stöt i den
Löwensternska grafven eller denna deraf förmo*
dade åkomma; men, som hon var en ardhlater i
t mitt, skyndade hon genast efter salt och sur saft,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
