Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m 141 .«st
é£t,r for .mig blott haffa minnet* Ijafva eller
oorg-lignbehsg. ,
Nar ja g, vid M. vek ntaf den egentliga vagen,,
som . varit mig kortast, for att genom en liten omr
y.jbg skaffa mig tillfälle att, enligt min plan, blott
pk ett par timmar besöka denna mia ungdom»
käraste vistelseort, kände jag mitt Jiröst s& beklämdt
och en sådan känsla af vemod och saknad öfver
all icke mer finna något lefvande, utan endast
dö-4a, multnade minnen inom den gamla kära borgen,
att jag hardt när ångrade och ville afstå fr&n
hela företaget. Men under tiden sprungo l\8starne
friskt framåt, okunniga om min tvekogsefihet,och,
inan jag hann fatta ett egentligt beslut, var jag
Tid den kyrkan, der hennes jordiska qyarlefror
gömmas. Då — emotstod jag icke längre min hog
att ännu en gång skåda det ställe, der jag sett
henne hoppa och leka i ungdomlig knoppning
eller tvina ooh dö i sin skönaste blomning.
Vid den stora, dig välbekanta jernporten, sem
föret till parken, genom hvilken man reser, för
att komma fram till gamla slottet, steg jag ur
VSguen, för att till fots och ostörd få vandra den
kända stråten. Den redan, lå^gt framskridna
botten, med alla sina nedstämmande tecken, låg så
grå och härjande öfver hvarje föremål. Jag
käu-de mig mer än vanligt, mer an man eii9 det bör,
höjd att låta hänföra mig af omgifning, omotån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
