Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m *«• 9m
Men under tiden lagade han «Ig ganska »ky
nästrot i ordning att, oaktadt 6in höga ålder,.
oak-tadt midnatt och det aämsta möjliga
Decemher-vader eeh väglag,. genast begifva sig, p& en två
till tre mih resa, ut till Ulfsborg. Under vagen
hade hgn oupphörligt frågat Berggren ona hane
unga husbonde och dessimellan smackat på hir *
starna»
Denna natt hade för osa väntande en
särdeles ängslig prägel. Axel var mer sjok, än bai*
någonsin ville roedgifva., Han hade en gång
frå-gat efter Dora, för att få sin hufvudgird pä ett
annat sätt, som han påstod att blott hon kunde*
förstå; me nv när hon kem* följde Tanten i hen nen
fotspår och började fjeska,. fråga och ordinera»
Detta både förtröt och pinade Axel^ a& att h»a
afskedade dem båda; men Dora gick icke längre
äji i yttre rummet och satt der sedafky tjst sona
en katt, hfcla natten. Med Carl och mig tog Ina
än eu, än en annan pretext, för att få oss att gå
tUl livila, och, när inga böner hjelpte, låtsade vi
att gå,, men gjorde som Dora och höllo oss defc
tystaste vi förmådde. Axel hade stark febev oehr
d^una ifver att få sin välja fram, som alltid är
en följd deraf. Så fört han trodde oss väl
hörts»-släckte han lampan och aade, icke just med
yr-sel, men med feberns häftighet:
Gud ske lof, att jagfåx rata ifredoch onssm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
