Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen mod, ty deraf hade Herman mer atl vanligt,
fast det nu nigot litet svikit honom. Han lyfte
allt mer och mer upp det lilla brunloekiga
hufvu-det, och slutligen sig han ganska frimodigt p&
Pastorn med sina stora mörkblå ögon, under det
denne tilltalade honom:
— Jag hör, att da lär vara en svåra lärder karl i
scholan. Scholmastaren berömmer dig mycket. Det
är mig ganska kärt och alldeles så — som sig bör*
att du nu I dessa dina yngre år lar dig allt sådant,
som du sedan i hela din lifstid får nytta och glädje
utaf, fast du icke mer får tid att dagligen ofta
det, nar da vuxit upp och kan hjelpa Mor din med
skötseln af hennes bya-Iott.
Herman drog en djup suck och kastade en
vemodig blick bort på Henrik, sem låtsade läsa
öfver en Latinsk leta.
— Att du läser, skrifter och räknar försvarligt,
— fortfor Pastorn — är en god sak, särdeles om
du dermed förenar ett godt och anständigt
uppförande, hvilket man har rätt att fordra af hvar
och en mcnniska, helst deny som man ser att den
gode Guden begåfvat med begrepp, vett och
förstånd att lära sig med lätthet, hvad han ej vet
fornt. Dessutom bör du, min kära Herman, —du
heter ju så? — vara dubbelt 9å uppmärksam på
ditt uppförande och din vandel, som andra gossar,
hvilka Försynen tillåtit att behålla sina fader i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
