Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef alldeles förvånad af all den strålande glädje,
som Undrade ur gossens stora, vidöppna ögon.
Men Herman var för slug att gå Pastorn i förvåg,
utan teg med frågan nm stnderingen och gjorde
blott reda för, harn godt och vänligt Pastorn ta*
lat honom till, har* han ångrade sitt ofog med
kardborrarna,–––-med dessa k ard bor rar, hvilka
han sedan i hela sitt lif ansåg som orsaken till
åen vändning, hans bana tog vid denna tiden —
— och slutligen hur’ han vid hemgåendet fått ett
gorå af Pastorskan och en caramell af lilla
Gertrud.
Nu var Mor Mårtha ganska nöjd, och Herman
gjorde ingen lång varelse i stugan, utan
skyndade ut, och med långa språng uppletade han
Sångar-Jan samt bad honom enträget följa sig ned i
stor-ängen, emedan han hade något stort att be*
rätta, som alls inte låt sig hviskas.
— Vet da, — Sängar-Jan, —sade Herman, när
de hunnit en liten bit utom byen och trodde sig
säkra för alla lyssnare — vet du! Det kunde
hända något. Det kunde inte vara så alldeles
o-möjiigt, att jag icke en gång med tiden kunde
blifva prest! Hvad skulle du säga om det,–––-
Jan? Då skulle du få stora ögon, Jan!–––-El-
ler hur’? — Då skulle du få bo hos migf och din
viol hänga säkert på en dugtig spik i min
"studerkammare’^ –––-bredvid mina stathattar, och,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
