Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var en lång, dnmroer drängs, ocli hans systrar ett
par förhärdade sjåp, som contant hela dagen
stöda bakom en dörr, och inte gjorde jag mig be«
avar att draga fram dem, det vet Gud, utan låt
dem st& i god ro, ty bland den andra ungdomen,
för hvilken jag — såsom hemma i huset — skulle
låtsa vara litet vårdinna, bland dem gjorde de
en ganska slät figur. Pä Prosten säg man just
ingen ting särdeles; men ack, hrad den arma
Prostinnan led! Hon hade ingen ro hela dagen. Än
pinades hon af att se, huru hennes egna bröder
och cousinér beto sig i läppen, för att inte dö af
skratt; än tyckte hon, att hon icke ärade mans
hennes slagt så mycket som sin egen, och, för att
godtgöra detta pä något möjligt sätt, stoppade
hon uti dem så mycket mat och thébröd af alla
slag, att de, alla öfver en bank, fingo den
aldra-värsta cholik i verlden, så att jag —min stackare
— fick springa mig andlös, inan jag — på en sa»
dan dag—fick ihopa Prinsens droppar,
coloqvint-extract, smördukar, gråpapper och stött peppar,
och Gud vet ej hvad allt, ty — se, nu föll det
Commercerådinnan, —Prostinnan* mor, in — att
sjelf ordinera, för att visa oss landtboar, huru
klyftig och stadsklok och utlärd hon var i att
do-ctorera. Ja, det var en faslig dag, som jag väl
aldrig kan glömma. Efter den så slåpades då
aldrig de båda familjerna ihopa mer, utan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
