Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•mitt, hvarföre Hennes Nid beslöt, att, då
Pastorns bjödos, inbegripa Herman i bjudningen,
helst han nu var en •& skicklig och anstindig
gosse, att han kunde visa sig i fnilket sällskap
som helst, och alldeles ingenting betydde det,
om det blef en mer eller . mindre vid lilla bordet
I flickornas rum inanför salen, der man I alla falt
aldrig tänkt beräkna knif, gaffel och sked for hvar
och en, utau blott hvad som blef öfverloppt,
sedan stora histsko-bordet S salen var dukadt.
Hennes Nåd visste temligen väl, huru det
skulle vara, når det var bra, och hennes
anordningar voro derföre ritt kloka och rigtiga; men,
som hon ingen menniska hade att lita p& och
w’iii icke för sina gäster ville visa sig som en
husfru, hvilken brukade springa sjeif, utan sona
ville intaga och behilla närmaste fautenillen vid
soffan, — — så hotades det hela att komma i ea
faslig förvirring, i och med den stund Hennes
Nåd lemnade det åt sitt öde, d. v. a. åt
Fröknarna och pigorna, ty likasom yra höns sprungo
dessa om hvarandra. Endast på lilla Josepha
satte den stackars Frun sin tillit. Hon hade, under
dessa ängsliga och besvärliga tillrustningar,
många tusen gånger ångrat hela denna dumma
bjudning, som man beramat i hast af tanklöshet sch
fåfänga. Mången gång hade den arma Frun
suckat: ”Ack, om det vore väl öfverståndet!” — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
