Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tioner med henne ett af deras skrytämnen af
första graden. Och allt detta, emedan hon var en
charmant menniska, med den aldrabästa ton, den
finaste takt, den mest comfortabla tournure, och för
resten fullkomligt införlifvad med alla de högre —
— eller rättare sagdt med den högre
sällskapskrets i hufvudstaden, der man alltid såg henne,
men aldrig hvarken tagande eller fående en
underordnad plats. Hvar helst hon ver, så bemärktes,
söktes och uppsöktes hon.
Amiralskan var verkligen till en stor del hvad
hon syntes vars, ty hon var en god, en qvick,
och en i alla afseenden älskvärd person; men hon
hade för allt detta goda mer att tacka sin natur,
sin uppfostran, sina vanor, sin smak–––-än si-
na fasta grundsatser, ty hon var af dessa
ljumma,’ passiensfria varelser, som se tingen nästan
sådana som de äro, som aldrig förbländas, aldrig
uppstämmas högre, eller nedstämmas lägre, än
vanligt, och som således äfven alltid handla klokt,
raisonneradt, beräknadt och ändamålsenligt, utan
att derföre göra v&ld på en enda känsla, strida
mot en enda nyck eller phantasi. Och med allt
detta var hon dock icke systematisk eller behäftad
med en synlig calculérande phlegma, — utan hon
var lugn, glad, fri och ledig, och, för att med ett
ord beteckna, hvad hon var aldrameat, — så säger
man blott: ”Hon var angenäm” — och för andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
