Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p& den nytta, Blenda deraf kunde draga i lifvet
––––-i verlden -1— — bland menniskorna; det
var ett nätt och val uppfördt sommarhus, med
allt hvad man for den tiden kunde önska sig; men,
att det skulle knnna bestå — — i vinter och eno,
mot stormar och skyfall, — — — derpå var icke
tänkt, — — ty ett saknades, och olyckligtvis var
det just det vlgtigaste: •— — — varm och
innerlig kärlek till Gud.
När Blenda kom ut i verlden, saknade hon
der till en början sin kära Alarik, ¿medan han,
som gosse, nu började blifva efter och måste
ännu dröja, ett &r, eller tills han med heder tagit
sin officers-e*amen. Men i den enskilda
familjekretsen fann hon honom alltid åter och hade, nu
som forr, sitt fulla oinskränkta förtroende till
honom. Det var väl just icke kärlek, som hon för
honom kände; men det var dock en kän*la, som
fyllde hennes unga, oskyldiga lijerta och
hindrade det att ila mot andra föremål, luilka i mängd
rullade sig för den unga, blomstrande, öfver allt
firade flickans fotter. Men mot dessa log hon blott,
dansade med dem, pratade med dem, skrattade
med dem, men glömde dem, så fort hon kom hem
tiH sin goda, alltid glada, alltid hjertliga Alarik.
Bland den kloka moderns omtankar var
if-wn den, att från deras aldra första barndom
hindra dessa dumma lekar, detta meningslösa joller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>