Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se Bit,––––-frarotrider der icke i mångfia-
sen ett par «r — titt slutna till hvarandra, som
vandrar framåt!––––— Herman kastar sig emot
ett af alfcfens stora trid, och,, dold af des»
skugga, och ntan artt ens draga andan, liter ban
Alarik och Blenda passera firbi, och hör blott de
orden från Blendas llpparr
— Ja, min gods, dyra Alarik! –––-Hvad mitt
lif vore föga afundsvirdt, hade jag ieke digi
Och derefter Aiariks svarr
— Ack, Blenda, min ilskadevan! Dessa dina ord
vore i stånd att vicka upp mig, låge jag an i min
kalla graf, — och–––––-
Och nn hörde Herman icke mera! Men var
icke detta nog? Kunde val nu mer ett tvifvel
upp-stå om hennes otro* hennes brottslighet? — —
— Jag föraktar henne! — sade Herman och
tryckte hnfvudet våldsamt mot tridets stam. Men
i detta ögonblick af olidlig, namnlös smarta
vaknade åfven hela hans förmåga att skåda ned i sitt
eget hjerta, att der — — med rysning se, huru
det brann af en eld, som redan, — Herman ove*
tände, — hade fortärt många af hans bittre
känslor. Hade Blenda framstått för Hermans blickar
i fulla glansen af qvrnnlig dygd och oskuld, aå
hade hon må bända Sfven då vackt en art af kärlek,
eller snarare af dyrkan och tillbedjande i
yngUn-getvs rena, men varma hjerta. Denna ka na! a hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
