Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— rtfitH haft fallenhet och naturligt anlag
Nerfor. En dag \ jd hordet, när Blenda gjort
Gref-\tn uppmärksam på, huru stora framsteg Clas
Ulrik gjort i botaniken, så bevisade han äfven, att
detta tydligt gick i arf ty i sin ungdom hade lian
vetat Latiutka namaet på minst ett par dussin
blomster och kem ännu ihog, att smörbollar heta
Trollius fSuropaeus. Ingen, utom den, som sjeåf
«ett någon, hvilken på en gång år okunnig, inbiUk,
sjeifkär och ändå mägtig och myndig, kan före*
«täila sig, med injlken vjfft dylika utlåtanden de*
bite rades. Då teg alltid Blenda^ rodnade och å4
bröd, Herman gjorde en svang med hufvudetocb
tillrättaläde derefter sitt hår, Cias Ulrik började
tjll ogh med att se förundrad ut. Botaniken och
na tur al historien i allmänhet sysselsatte till én
hög grad invånarne på Lindsjö« Af alla da*
gens tjdsfördrjf voro dock de omtalade
promenaderna på fem.man tiand, hvad som al dra mest
behagade hvar och en. Grefven deltog sjelf aldrig
deruti, men manade ut de andra, i full och sann
öfvertygelse, att rörelse i fria luften var högst
nyttig för så väl Blenda som båda barnen. Barr
nen sjeifva visste ingenting roligare. Ulla myste
och var förtjust åt blotta tankati. Bleuda kände
sig fullkomligt lycklig, — ocb det vill dock säga
mycket i ett nieouiskolif, — n^r hou tog hatt och
ahawl, för att — med Gabriella i handen — vao-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
