Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrån henne, for att ändå störta dig i brådjupet,
— —- afsvimmade bon — — och–––––––— vakna-
de icke förr, — — ån Herman, drypande af
vatten och akön som en hafsgud, lade den lilla,
våta, darrande och skälfvande Gabriella i hennes
armar.
Blenda tackade icke Herman, hon tackade ic^
ke God en gång, —• —- hon b8ra tryckte (fickan
till sitt bröst och öfversköljde henne med
glädjetårar, hvarnti dock skrämsel, förskräckelse och
några samvetsförebrålser, att för Herman och
läsning och ögonblickets tjnsning glömt sin
förnämsta pligt i lifvet — likvisst blandade eu god
dosis bitterhet.
Under hela denna fasans sc^ne hade Clas
Ulrik bara ideligen gallskrikit: ”Gabriella!
Gabriella! Gabriella!” — immerfort.
— Vi måste anskaifa något torrt till Gabriella, sade
Herman, — nlr första häpenheten var förbi, och bör*
jade se efter något dylikt; men det var icke litt att
finna. Blendas tunna klädnad var genomvätt af
Gabriella, Ullas klödning likaledes, och, utoin en
shawl och Hermans rock, fanns ingenting torrt
att få. I detta invecklades Gabriella; men, som
både Blenda och Ulla finna darrade si våldsamt,
måste den genomvfita Herman ftndå barn
Gabriella, och tåget börjades hem&t.
Gabriellas lilla tyghatt var genomblöt; men,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
