Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strängaste dygd utpekar. O, tillsammans förmå
%i mycket»––––––––-akiljda–––– — intet!
Tillsammans med d!g vill jag trotsa det mögliga*
hte, jag i detta ögonblick känner, — — — roiii
kärlek till dig; — men, skiljd från dig, dukar jag
under derför.––––Vir styrka »kall just ligga i
i&r kirlek. Jag har mod, kraft, — jag kSnner mig
färdig till hvarje uppoffring, hvarje befallning, som
den strängaste pligt kan utfirda,— tillsammans med
dig; — men allena! — Men utan dig!–––––O, jsg
>ill ej tSnka mig, huru usel jag kunde blifva!
Herman lutade sitt hufvnd ned i sina båda
linnder, — slöt sitt öga för alla, — och således
äfven för det mest hänförande af alla jordiska
fd-remål, och hans tankar, utgångna från roten af
allt godt och rått och heligt, — —- spredo sig qu
i tusen rigtningar. En af dem, för %arm, — för
Hflig,–––öppnade slutligen hana ögon, och htu
såg Blenda, som bedjande nåstan låg framför
honom. Frestelsen klådde sig nu i pligtens drSgt,
och en falsk röst hviskade till honom; ”Du måste
stadna! — Du kan det, och du bör det! — — —
Fly faran år fegt, men skönt att henne trotsa och
besegra!”
Stum betraktade han Blenda ett ögonblick,—
och den oändligaste kårlek låg i hans blick.
— Nå väl, Blenda! — sade han och rickte bå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
