Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af dessa sina gaster, ned till sjöstranden, der
båten låg.
Solen var nu mer ej s& brännande. Capitainen
liade låtit taga bort allt iöfvet, och, som några af
jungfrustaten promenerat hem, var godt rum i
båten, och, som Grefven var vid sitt aidra bästa sort
lynne, bjöd han ett par unga herrar, som voro hos
Lagman Q., nämligen hans son, och innu en ung
passagerare, allt akademie-kamrater med Herman,
att vara dem följaktiga hem. Som dessa unga
herrar hade goda roster, sjöngo de under hela hemresan,
och Grefven, som annars aldrig brydde sig oro
musik, fast han just icke var någon foatare deraf,
ty cktes vara ganska road afen hop muntra sånger,
hvilka de unga mannen till allas storm
tillfredsställelse sjöngo. Äfven Blenda och till och med
lilla dt llogo i sången. Lilla Gsbba sjöng alla
såna små visor, bättre in hon det någonsin gjort,
och slutligen, nar man var helt nära land, utropade
Clas Ulrik* som just icke var någon musik älskare;
— Nå, det var en faslig och evig sång! Om ni
ändå bara en enda gång sjungit Seholm&*taren9 så
skulle jag inte tala om det, och då hade det
varit något roligt!
— Nå vål, min hasta Clas Ulrik! — sade
Herman — Vi skola visst deruti uppfylla din önskan»
Och nu sjöngs Scholniåslaven, till Clas Ulriks
aidra högsta förnöjelse, som äfven, när han hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
