Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jorden mest älskar, oåterkalleligt, fast långsamt,
dragas ned i gr&fven, — steg för ateg — af
årslånga, olidliga plågor, som man val aer, men icke
i minsta mån förmår afhjelpa. Eller,––––-värst
af allt, — tänk dig en moders sorg, aom ser sitt
vanartade barn framgå på en last full bana och
hånskratta åt alla hennes föreställningar, alla
hennes böner och tårar! Tänk dig den grufiiga
smärtan, att vara opphof till en dylik varelses lif,
hvars vande! här på jorden är en kedja af laster
och brott, och hvari lön en gång på andra sidan
tiden således bör vara en stundlig marter för
det arma moderahjertat att ens tänka aig.–––––
Se, det är sorger, värda att kalla sorger, — min
dyra Blenda!–––-men icke, om våra sommarnö-
jen blifva afbrotna för en kort tid af ett nästsn
oundvikligt och vanligt ondt, — eller, —*––––i
aldra värsta fallet, — — om den’ Allvise skulle
vjllja ropa till sig––-— —
— Nej, — säg icke ut, o, Herman! — bad
Blenda— Jag öfverlefver aldrig den stund, då Gabriella
ligger kall och liilös i en liten kista, — — atl
för evigt gömmas i den kalla, avarta jordeu.— Nej,
— låt mig slippa att tänka mig detta som möjligt!
— Och jag åter — fortfor Herman —- ville §&
gerna, att da skulle vhma förmågan att lugnt och
sansadt tänka dig detta som en a fl ägs en möjlighet
— och tänka dig det som något, hvaruti ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
