Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cd
Til hvad man kallar det utvärtes af
Skaldernas flil, hörde det, at de altid
i akttogo et vifst mått af ftafvelfer och
bokftäfver 1 raderna, famt at en vifs alli-
teration eller likformighet brukades , på
det fätt, at famma bokhaf, fom var i
början eller flutet af verfen, kom åter
1 den följande , uppå fina viffa rum, och
at vocalerne alternerade , men 1 fynner-
het famme confonanter återkommo. Så-
daåne äro verfarne uti Ynglinga-Sagan ,
Hervarar och flera, och deffe hade den
fördel med fig för minnet, at ljud, nu-
meér och fälning af orden hade en vifs
rapport raderna imellan uti hvarje ftrophe,
få at den ena raden och den ena ver-
fen påminte om den andra.
Drotte-Quädets färfkilda lag var ock
den, at 1 hvarje vers eller flrophe ikul-
le vara fyra par rader, uti hvart par
et ord, fom fades rada quadunni , eller
rådde och ftyrde verfen , flåendes vid
flutet af förfta raden , och hade i fam-
ma par med fig åtminftone två ord af
lika begynnelfe-bokitaf: desutan fkulle
ock 1 hvarje par finnas tu flags hvar på
fit fätt liklydige ord, fom kallades Hen-
dingar , at hvilka den ene het Skott-
Hending , fom hade lika confonanter,
men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
