Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[5104 3
-”-
fis, at förhindra hvad Rådet beflutit.
I bägge framlyfer en lika verkan, fto-
re Cefar, af det höga tankefätt , at en-
daft ifrån. detta rum vilja höra den als
männa tackfamhetens rölt. Det är icke
du , dom tilmäter dig någon heder af
ols.. Du medgifver blott våra ärebety-
gelfer: Vår ömhet fegrar : Vårt beröm
ar- frivilligt. > Det är du allena, fom
nödgas höra dina välgerningar upböjas,
och berömmas.” För mig fjelf har jag i
tylfthet ofta begrundat , hurudan den
Förlte borde vara, efter hvars befall-
ning och minfta vink verlden fkulle
regeras , til lands och fjöfs, 1 krig och
fred.
Nu , då jag ock fångat alla möjeliga
begrep om den fom 1 min tanka ägde
rättighet, til et fådant Guda-välde öf-
ver männilkor, bör jag dock tilftå, at
den Kejfaren fom vi 1e, fom vi äge,
öfvergår derutinnan alt hvad min tanke
funnit , och hvad jag knapt vågat ön-
fka. Mången har i fält vunnit ypperlig
ära, och 1 fredstider fig förringat. Fle-
re hafva 1 krigs -faker förlorat det an-
feende de hemma förvärfvat. <Naågre
hafva genom ftränghet fökt injaga fruk-
tan, andre genom fromhet , -.at göra fig
älfka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
