Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 200].
fkulle uphäfva fin ftlräfva rött, ockfå
uti Maroners vittra tidehvarf; men vit-
terheten kan då fägas äga et lyckligt til”
flånd, när man mera almänt 1 et höffadt
fpråk uttrycker värdiga tankar , när et
folk är nog uplyft, för at göra fina fnil-
le - arbeten äfven få utmärkte af grund-
liga infigter, fom af fnillets eld, när
hvarje del af vitterhet, afpaffad til fit
ändemål, är liflig, granfkad och behag-
lig, när den tänkande delen af et fam-
hälle äger nog urfkilning at pröfva,
hvad fom förtjenar namn af vackert och
vittert , famt följaktigt hedra det med
den högaktning , fom beftändigt upel-
dar til flit och bemödande. ’ Ehuru
grunderna til at dömma om det vackra
och det behagliga i viffa mindre delar
icke altid och 1 alla orter varit anfedde
ifrån famma fyn-punt, få äro de dock
beftändiga, och ’hos alla vittra folkflag
gillade i det hufvudfakliga. Ifrån Ho-
meri til Fenelons tider har man erkänt
famma grundfatfer. Ciceros philofophi-
fka lärgbygtadet hafva undergått mån-
ga omifkiften , men ännu i våra tider
attar man lika högt des vältalighet,
fkrifver Herr Hume >).
u
+) Oeuvres Philofophiques, Differtation I
Ja regle du Gout,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
