Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LL 208
fpelens rätta art, och i fynnerhet den
förträffliga Tragedien torde til äfventyrs
aldrig varit ftadgade , til den fullkom-
lighet, om icke Grekerne både upfun-
nit och gifvit reglor få för deffa, fom
för alla öfriga delar af vitterhet , 1 det
mefta efterfölgde alt til våra dagar.
Franfka vitterheten 1 fenare tider beltyr-
ker; huru mycket. et folks naturliga
böjelfe til -quickhet, befordrar goda
fnille- arbeten... Den Enhgelfka fmaken
merendels något mindre eldig, men of-
ta mera ftadgad och grundlig, vifar,
huru folkens olika lynnen äfven igen-
kännas 1 deras. vitterhets’ fkrifter.
Då et folk på en gång vändt fin fmak
til: både vitterhet. och de öfriga veten-
fkaper , hafva bägge delarne vunnit på
denna förening. Perieles , Demoflthe-
nes och Cicero vifade redan i forntiden
värdet af philofophifka infigter för en
orator.: : Snille til vitterlek hinner icke
enfamt til målet. Der det ock finnes,
tänker och talar en vältalighets Seribent
bättre eller fämre , mera eller mindre
fladgadt, efter den vidd af RAA
han äger. Vitterheten är icke heller
otackfam emot fina TE u me-
ra den tilvant finnet vid et tydligt, er
adt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
