Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 208555)
älkar. Otaligt ofta har man, i anled-
ning deraf, ikrifvit, at frihetens tide-
hvarf är tillika vitterhetens, och man
har deri fagt en oftridig fanning; men
man har lika ofta milstagit fig om til-
lämpningen deraf. Grekers och Roma-
res fkrifter hafva utbredt den tanken,
at det endaft fkulle vara frihet , då en
regerings - art , antingen aldeles , eller i
det mefta, är democratifk, åt hvilken
man äfven tilägnat hedern för de Ro-
mares ädelmodiga ande, ehuru den
omfider blef förltörd juft af regerings-
artens fel, och i Roms goda tider da-
nades af flera grunder, lamt länge un-
derhöls af de många väl afpaffade mot-
vigter emot menighets - väldets yrfla.
Alleftädes , hvareft de ändemål vinnas,
hvarföre borgerliga famhällen fliftade
blifvit , hvareft medborgaren med fkäl
kan anfe för den flörfta heder och för-
mån at vara medlem af fit fäderness
land, der är en verklig frihet, der kun-
na ädla böjelfer väckas famt underhål-
las, och der fördrifvas icke vetenfka-
are af almän förvirring. Då Repus
likan(ke regeringar 1 fin början ägt
deffa förmåner, få har ockfå i fynner-
het "vältaligheten "der utan tvifvel fun-
nit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
