Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E 89 I
FABEL, 4.
" Grodan öch; Oxen. :
og Grodiå” lefde" nögd med fig och hed hn
flägte,
Intil en! dag , då -hon-fit- haft: räckte
Ur kärret up, och fåg en väldig matador.
Det var en Öster. fet och flor,
I den vår Groda blef betagen.
Jag var et nöt til denna dagen,
| Som lefde med min ringhet nögd.
Nej , läger hon , nej denna biäffens högd
Jag måfte hinna up, at:ej för krypfä täljas,
Men kunna bland de ftora dväljas.
Hon har ej mycket kött : for fak! et fkrums-
pet fkin .
Kan fpännas ut likväl , om väder pumpas in.
Hon föker än dertil at alla bäckar töma,
Och tror,.at med hans nåd hon ändtlig liknas kan.
Se fyttrar, fäger hon, Jag lemnar er at döma:
Nu är jag väl få flor, fom han ?
Med liten möda nog man fer at det går an. ;
Med t(kratt befvaras hon. Det verkar ej på
dårar :
Det afund är, fom äran fårar;
Hon fegra vil i paddors harm:
Med mera väder än hon blåfer up fin barm:
Hon tömer än en fats, hon flåfar och hon dricker,
Och fpricker.
4
F 5 ; Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
