Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 108 1]
FABEL 14.
Rafven och Storken.
RN
Tu vacker dag Herr Räf den fnåla
Sin granfru Storken ber til gäl.
Han ville gifva mat , och med fin taffel pråla;
Men fielf likväl fig fägna mält,
För fin beqvämlighet anrättar han fin felt.
En fås af flera dagars rett,
Som fvara fkal för ftek och foppa,
Betäcker flata fat, fom kunna flickas bä fn;
Men der Storkinnans näbb kan knappaft fpet-
fen doppa,
At hemta då och då en droppa.
Hon” ej des mindre fer anrättningen förtärd ,
Från bordet hungrig går; men fom; en Fru af
verld
Berömmer både fås och kocken.
Jag vågar, fäöger hon, faft jag ej har en
) i otocken,
At , för min goda värd , i morgon reda til
En foppa, på mit vis, om han den fmaka vil.
Hvem mer förnögd. än han kan vara?
Det middags-maål han fielf förtärt ,
Som i fig helft var föga värdt,
Betalas fkal sed er, der han ej tänker fpara
Den matluft hav 1 födflen fått.
Storkinnans bord har namn at vara fett och
godt.
Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
