Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F 305 I
At alla måfte nu, hur väl han förr agerat,
Bekänna med en mun : mer gris han aldrig var.
Ifrån fit dierfva trots, fyns Bonden dock ej vika:
Han gör fig til på Narrens vis,
I jackan döljer fig, och tvingar der en gris,
At fkrika med en hals alt hvad en gris kan fkrika.
Det fkrik, om hvars natur ej frågan borde bli,
För kännare gör ej til faken.
Naturen är ej mer i fmaken,
Han fyllas fkal med broderi.
Åt Narren prifet gifs . .. Sig Bonden hem-
ligt nöjer,
At Ile åt hopens dom, och håller Tj dold;
Men när han hotad är at drifvas bort med våld,
En retad röft til, flut han höjer.
På hopens tadel eller pris,
Hvad räkning göras kan, af detta vitne lären,
Har Narren bättre giort? . . . Här vifar han
sin gris .s.
Athenienfer! Se hvad domare ni ären.
; FABEL 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
