Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 298 |
jie: de hade försfig folket; vant at: fe
dem uti flora embeten , vant at lyda;
men deras regerings-fatfer voro infktänk-
te, ingen utligt på framtiden, ingen tan-
ke utom det närvarande , intet närmare
bekymmer , än at bibehålla jämvigten
uti Europa, fom betydde jämvigten emel-
lan Frankrike och England: et ord; man
uti förra tidhvarfyet trodde fig förftå ,
och mycket yrkade, men fom nu för-
lörat den meningen, eller åtminftone
blifvit grundadt på flörre uträkningar ;
än vidfträkte befitningar alena imnebära.
. För öfrigt yppades , under den förvalt-
nings tiden, ingen hog och upmuntran
för at öka underfåtarnes välmåga, firat
ehuru innebyggarne icke voro med ovan-
liga utlagor betungade , giorde dock brift
på rörellfe äfven de äliga för dryga;
ty uti famma mon, fom Kronan: behöf-
ver, bör för underfåtare öpnas nya me-
del at kunna gifva.
De åter , före intogo deffas ftällen ,
hade ftörre utfigter, ftörre anlägningar ,
voro: driftigare uti deras företagande,
ifrigare at uträtta flora faker. > Nation
antog fmåningom lika tankefätt , mera
liflighet yppade fig, mera drift, och
Sverige tyktes Mart kunna få et vie
; Jigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
