Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[8]
olyckfalisket fåledes enda beror åf de-
rås fummors förhållande; få följer här-
utaf; at det ej gifves ialmänhet mer än
tvänne medel, at förbättra vårt tilllånds
dét ena, at öka antalet och fryrkan af
de behageliga, det andraat minika an-
talet och flyrkan af de fmärtfarmia kän-
florna. "Det blifver då frågan ;’ om nå-
$ötdera kunde vinnas igenom förmå-
gan at förutfe vårt öde? Jag fvärar här-
til Nej; och vil bevifa" |
CFÖR DET FÖRSTA! Åt förutftendet |
äf de olyckliga händelfer frulle öka" anta-
lét af våra fmärtjama känflor ,” utan at
min/ka ftyrkan af våra olyckors tniryck.
" Yödoung fäger på et fälle, åt öm en
menfiilka förr fin födloftånd fkulle fe
förut fina plåger, och det fkulle flå i
hennes väl, at tåga emot lifvet eller icke,
få fkullé hon utdne tvifvel föta det ifrån
fig med aflky. At förutfe en händel-
fe, då den för en fielf, är det famrha
fom at känna den förut. Jag fkulle då
tufende gånger i ftället för en, känna
flynget i mit hietta, förr än den olyck-
liga pilen "hunnit fram at genonibora
det. Drifven af én oöfvervinnerlig hand,
ikullé jag fe mig alt närmare och när-
Märe nalkas eh afgrund och så
Ör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
