Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fora
händelfers intryck, utan at öka antalet åf
våra. behagliga känflor. Man fkulle väl
kunna tycka af det fom nyligen är an-
fördt, at om förutfeendet af våra plågor
ej fkulle förfvaga deras flyrka, få bor-
de förutfeendet af våra nöjen ej eller
förminfka deras intryck. Men man be-
drager. fig ofta, då man vil fluta af
analogien , och det fom är fannolikt,
är ej altid fant. Förfarenheten är den
enda ofvikliga läromäftare i alt hvad
fom angår vårt eget väfende.
Hvar och en mennifka bör hafva
förfökt , at plågans flyrka är i almän-
het vida flörre än nöjets. Et fyng af
en knappnål, et förolämpande ord, gör
på vår häl et våldfamt intryck. ’ Den
minfta plåga är altid en plåga, då et
"fvagt nöje näftan -ej är något. Det
fordras, at detta fkal äga en vifs grad
för at: göra någon verkan ; och det är
1 fynnerhet des oförmodade: ankomh ,
fom gifver denna graden , då deremot
des förutfeende ,/ denna des ofta upre-
påde förfmak , alt mera och mera för-
tär des liflighet; afmattar des:ftyrka.
Den rikes fon, fom vet med viflshet,
at han, vid fin: faders död, fkal kom-
ma i befitning af hans ymniga ägode-
IV, NA B lar 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
