Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 40 ]
af Olaus Celfius den äldre uti A&a Lit.
Svecize 1728 p. 481. ").
$. 10. Deffe här förekommande
gilsningar underkaftas med vördnad
vederbörandes pröfning och rättelfe.
Man väntar icke, fulltygande upgifter
uti förklaringar af gamla och oläfeliga
häfder och fkrifter. Grekernas Calli-
raphi eller Grannfkrifvare fynas un-
erftundom hafva fatt fin heder uti at
öra orden otydeliga: genom flera
flällens jemförelfe ftadgas likväl: efom-
oftaft lälningen, hvilken hielpreda uti
korta öfverlkrifter icke kan Väntas.
Jag anfer för en förmon at blifva un-
dervifad om mina fel utaf dem , fom
äro begåfvade med mera infigt än jag
äger. Dock hurudana mina anmärk:
ningar kunna vara, förtienar dock i
vilst hänfeende kunfkapen af et få
ovanligt fynd at blifva bibehållen.
+) Gaufredus a Malaterra af x1 århundrade
» kallar denna tropp Varingi, fom aldeles
kommer öfverens med vårt Väring. Stam:
ordet fkal efter Celfius vara Vara eller Värja,
förfvara. Canc. Råd. Ihre Gloff. T. 2. p.
1069, leder ordet från AngloSaxonifkan
Väre , fom betyder förbund , då Väring är
foederatus eller förbundsbröder. Greker-
nes ordledning kan fes hos Celfus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
