Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 285 I
tilftånd. Deffa vårt finnes dyrbara lius,
like i behag och verkan de blida ftrå-
lar, fom efter et långvarigt mörker,
emellan ftrödda moln, fägna vårt öga,
uplifva naturen, hafva långfamt och
under omlålkiftande öden upgått i verl-
den. I den ftora rymd af tid och län-
der, fom mennifko-fmillets Hiftoria om-
fattar, fer man med förundran öfver
vårt flägtes både fvaghet och flyrka,
huru hela folkflag under flera: mans-
åldrar hvilat i fit mörker, inom en
trång krets af några låga och enfaldi-
ga, eller fallka, inbillade, orimliga be-
grep: en annan tid, förr eller fenare,
väckte ur fin dvala, lyft af fnillen;
fom med ftora fteg, med få lycklig,
fom ’oförtruten ifver, gått til en vifs
högd af vitterhet och lärdom, vida
öfver de äldres förmodan och hopp.
Hvadan kommer en få for olikhet, få
märkelig förändring hos enahanda och
famma folk , då mennifkor likväl i alla
tider ägt förmåga at fe och tänka, då .
naturen med ftundeliga intryck på fin-
nen och tankar budit dem til fin när-
mare bekantfkap , och då fieltva deras
behof, deras vidfträckta begär, deras
vettgirighet och nya fanningars för et
tän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
