Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 319 I
veterligen hunnit til vår Nord. Man
vet ej eller, at våra förfäder under
hednifka åldren, med de länder, fom
då redan ifrån de Romare fått bokftäf.
ver och fkrifkonlt, ägt någon vidare ge-
menfkap, än genom härjande och plun-
dringar, fom 1 alla tider fnarare hindrat
och förekommit, än befordrat kunfka= :
per och ftlörre uplyfning. Hvaremot
7. Chriftendomens ’hitkomtft och
tilväxt hos ofs medförde ej allenaft en
närmare och fredlig bekantfkap med
de fremmande Chriftna Lärare; Ty-
fikar och Engelsmän, i hvilkas land
Romerfk , eller «af den famma upkom-
men ikrift var känd och vedertagen,
utan ock efter hand nödigare behof af
fkrifkonften , hvarvid förmodeligen de
gamla ftörre latinfka bokftäfver , an-
tingen då redan, eller federmera, til
någon del förändrade, funnos här,
iom annorflädes i Europa, til ften-
fkrifter de tienligafte, ehuru i almän-
na handlingar och dagligt bruk andra
vanligare och dertil mera beqväme
blefvo antagne.
Defle (äl äga väl i min tanka icke
verkan af fulla bevis: man bör erkän-
na motlatfens möjelighet; men då i en
fak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
