Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 408 I
och frägd. Hvarföre man, i fednare
tider, har fett de Regerande, för fina
Univerfiteter, hafva en fynnerlig om-
lorg, och icke fällan, utan affeende
på kofllnad , likfom täfla med hvaran-
dra, om lärda Män, at med deras
namn icke allenaft qvarhålla fin egen,
utan ock draga in fremande ungdom
1 landet. Man har äfven funnit , AG
verkan de hafva på vettgiriga fnillen.
I Upfala, få aflägfet det är för utlän-
ningar, hafva likväl åtfkillige infunnit
fig, för at fe och höra vår faknade
Nordifka Plinius. I Göttingen äro
fremlingar än mindre fällfynte, och
ibland dem våre landsmän, nu för ti-
den, talrikare, än fordom i Greifs-
wald , Halle och Jena.
Vid deffa och flera Hög-fcholar vi-
flades Ihre längre eller kortare tid,
pch ingenflädes utan det gagn och
nöje , fom man väl kan föreftälla fig,
at få namnkunnige män, dels med un-
dervisning, dels i famtal och umgän-
ge. borde göra honom, fom en Fabri-
cCius, Stolle och Neumann : en Wolff,
Walch, Chrift. Bened. Michaelis, m. fl.
af hvilka Lärofäder, om en fluderan-
de kunde refa med förmon, utan at
Vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
