Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖRE Ar
den fullkomlighet de nu äga framför
den grekifka och latinfka lärdomen, i
des mäft lyfande tidehvarf. Det kan
vara nog, at endalt exempel- vis näm-
na mathematiken och naturkunnigheten,
fom nu vila fig 1 en för 2000 år alde-
les okänd och oväntad glants. Utanat
betaga en Euclides , Archunedes, Ari-
iloteles. eller Plinius , deras flora och
välförtjenta lof, våge vi trygt påftå, at
de vida vägnar bifvit öfverträffade af
en Newton, Leibnitz, Linné, Buffon,
mu fi och at man, f& i vårt, fom de
tilkommande tidehvarf, fkal kunna göra
de lyckligafte framfteg i vetenfkaperna,
utan at känna defla forntidens beröm-
da författare. = Är detta möjligt i en
lärdomsdel , hvarföre ock ej i en annan?
hellt få länge en efterverld varit fkarp-
fynt nog, at uptäcka fel och brifter,
äfven 1 ålderdomens mäft beundrade
vitterhets arbeten.
Men om man ock ville fäga, at
våra nyare mathematici och naturfor-
fkare hafva at tacka de äldres förut
gJorda uptäckter för det företräde de
nu mera äga fram för fina läromäftare,
och at det fåledes blir nödigt för den,
fom i grund vil inhemta deffa vetenfka-
per,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
