Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a He
Det är icke förgäfves man kallar
vanan den andra naturen. Den omby-
ter mennifkan nätftan hel och hållen,
utan at hon ens fjelf märker det. Nä-
fan ingen ften är få oformlig, at icke
en gammal antiquarius vil anfe den för
et forntidens minnesmärke. En etymo-
logift blir fluteligen få van at finna
likheter emellan ord och fpråk, at han
kan påftå de olikafte vara de famma.
Genom vanan får inbillningsgåfvan lika
fom en rättighet at göra våld på för-
nuftet och eftertankan, och at flutligen
öfvertyga om likheter der inga finnas.
Af naturen lyckliga fnillen, men hvilka
kommit at fördjupa fig 1 fådana flags
underfökningar, kunna ofta med en ro-
ande qvickhet, äfven i andra ämnen
och den almänna lefnaden, genom den
vanan de erhållit at åtnöjas med fanno-
lika gilsningar , milstaga fig om det fom
är rätt och fant. Orfaken til deffa va-
nor är icke fel på det menfkliga begre-
pet, men villa fludiers art, och oläm-
peliga methoder at afhandla andea di-
Icipliner, äro fådane, at de lika fom
förvandla et af naturen godt begrep at
åtnöjas och hvila i det, fom kan vara
och ofta är annorlunda. Äfven få torde
Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
