Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FT GC AA
CurisTiINA och Descartes, hvaruti han
ifvit vårt land och våra Regenter de
bfoffer fom dem tilhöra, för det befkydd
de lemnade och den heder de vifat den-
ne förfölgde Philofoph Tj.
Året förrän d’Alembert var i Ber-
lin hade Kejfarinnan Catharina den 1.;
fom nyfs fligit på Rylka thronen, låtit
kalla honom til öfverinfeendet af des
Sons och thronföljares upfoftran. På des
afflag fökte hon fjelf genom et fmic-
krande bref öfvertala honom at emot-
taga vilkor , dem hon lemnade i des eget
fkön at utfaka. Vifare än fin vän Di-
derot, fortfor d’Alembert at neka och
gaf et efterdöme af frihet från atra til
rikedom och utvärtes ära, hvartil mån-
ge mödat fig at gifla och uptäcka drifz
fjädrarne. Den fom ägt d’ Alemberts
hela förtroende fäger, at han trodde
det en Philofoph icke vore fkyldig at
upoffra fit lugn åt en fremmande nation;
at de egenlkaper han af naturen fått til-
hörde des fädernesland, och at han fruk-
tat et hof, fom då ännu icke fett Catharinas
lyfande och oftörda regering , men hvar-
Z ÅA eft
+) Samtalet är tryckt bland les Eloges des
Académiciens.
FSE RT RAR ÄN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
