Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
SVENSKA LEDAMÖTER
reglerna »et af Academiens ögnamärken», må följande d. 13
febr. 1740 fattade beslut anföras:
Ehuru Academien är gauska angelägen om Svenska språkets
förbättrande, dock som thet samma ej kan komma under namn af någon
vetten-skåp, hvilkas upodlande är Academiens hufvudändamål vid alla dess
gier-ningar, altså kan ej Academien antaga någon hädanefter til ledamot endast
för Svenska språkets skull, som ej uti andra vettenskaper, slögder och
konster äger någon kundskap.
Till denna klass, hvars »förman» var Höpken — enligt
hans förslag skulle hvarje klass hafva en sådan —
remitterades i allmänhet till tryckning antagna afhandlingar för
språkets hyfsande. För realgranskning och anställande af
kontrollförsök fingo de öfriga klasserna mottaga inkomna rön
och skulle för sådant ändamål hålla särskilda sammankomster.
Redan 1741 (’/ix) ansågs det lämpligare att uppdraga
granskningen åt särskildt utsedda ledamöter »och därigenom undvika att
nämna ordet class, som härtill varit brukeligt, men nu redan
misshagat»; klassifikationen skulle dock äga bestånd, på det att
»Academien månde veta hvilka af sina ledamöter hon äger att
om vissa sakers öfverseende anmoda, utan att de sig det
undandraga kunna, enär så nödigt aktas». Det dröjde dock ej
länge, innan hela inrättningen råkade i glömska, och samma
öde rönte en d. 25 april 1747 på försök under ett år antagen
klassifikation, som skulle »tagas i akt vid inkommande
handlingars examinerande samt nya ledamöters föreslående», men
om hvars detaljer i öfrigt underrättelse saknas. Lika litet
bestående blef den skillnad mellan »brefväxlande» och
»sittande» ledamöter, som på Linnés förslag infördes d. 21 mars
1741. Redan i ledamotsförteckningen för 1749 äro de tecken,
som utmärkte denna skillnad, försvunna.
Rätten att utesluta ledamöter hade akademien förbehållit
sig genom § 14 i Cap. I af grundreglerna, som stadgade:
Men skulle någon af ledamöterne, emot förmodan, uti tvänne års tid
ei ingifvit något arbete eller på annat besynnerligt sätt bemödat sig för
Academiens välgång, så skal en sådan ledamot, såsom varande onödig,
förlora sit säte och stämma, sedan de tvänne åren äro förflutne.
Detta var ett grannlaga ärende, och då fråga därom tid
efter annan väcktes, finner man, att akademien gärna sökte
undanflykter för att slippa tillämpa bestämmelserna. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
