Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
SVENSKA LEDAMÖTER
bygga förnyandet af dylika inval, då i grundreglerna af 1820,
vid angifvandet af »Akademiens föremål», infördes uttrycket,
att akademien fortfar att »inom sig förena sådane Män, som
synas bäst kunna dertill bidraga». Samma ord upprepades
i grundreglerna af såväl 1842 som 1850, men frågan om deras
tolkning förekom först år 1885. Då hade, »under
förutsättning att akademiens grundreglor ej lade något hinder
däremot», till ett ledigt inländskt rum i första klassen föreslagits
professorn vid Stockholms högskola, fru Sophie Kowalewski,
och l:a och 2:a klasserna hade uppfört henne på förslaget
under förklaring, att de ansågo intet sådant hinder möta,
hvaremot akademiens sekreterare anmält sin reservation. Den
senares uppfattning gillades af akademien, som d. 9 dec. 1885
efter en längre öfverläggning med 28 röster mot 13 vägrade
sitt godkännande af klassernas förslag på den grund, att
ordalydelsen af § 1 i grundreglerna lade hinder i vägen mot
inväljande af kvinna i akademien. Ett med anledning häraf
af herr Mittag-Leffler väckt förslag, att i nämnda § ordet
»män» skulle utbytas mot »personer», blef likaledes
förkas-tadt med 34 röster mot 16 vid akademiens sammankomst
d. 10 febr. 1886.
De gällande grundstadgarna hafva otvetydigt fastslagit
likställdheten mellan man och kvinna, och akademien har
gjort en tillämpning häraf genom att år 1910 välja fru Marié
Curie till utländsk ledamot.
Akademien hade under 1700-talet kallat några norrmän
till utländska ledamöter, men af dessa var vid unionens
ingående endast en, bergverksdirektören Ole Henckel, ännu
i lifvet. Dennes namn var dock redan 1811 struket från
ledamotslistan, antagligen därför alt han då troddes vara död.
Frågan om en öfverflyttning från den ena till den andra
listan, som 1809 afgjorts beträffande de finska ledamöterna,
förelåg således icke beträffande norrmännen år 1814. Ej heller
togs nationalitetsspörsmålet i betraktande, då redan året därpå
norske statsministern Peder Anker föreslogs till ledamot.
Hvarken i den d. 22 febr. 1815 daterade förslagsskrifvelsen
eller vid det d. 5 nästföljande april försiggångna valet kom
någon tvekan angående hans placering bland de inländska
ledamöterna till synes.
Ehuru 1820 års grundregler uppdragit skillnaden mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
