Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
SVENSKA LEDAMÖTER
af 1904. Enligt dessa skall akademien bestå af högst ett
hundra svenska samt ett hundra norska och utländska ledamöter.
I öfverensstämmelse härmed flyttades de sex då lefvande af
de 28 norrmän, som efter år 1814 invalts i akademien, från
den förra till den senare kategorien. En kungl, kungörelse
af d. 8 dec. 1905 har stadfästat akademiens beslut, enligt
hvilket ordet »norska» i den sist anförda rubriken bortfallit.
I enlighet med den jämlikhetsprincip, som så starkt
betonades vid akademiens stiftelse, afgjordes ordningen mellan
de fem män, som infunnit sig vid hennes första
sammankomst, genom lottning; det sjätte rummet tilldelades den
då icke närvarande af stiftarne, Cederhielm. Samtidigt
bestämdes, att de invalda ledamöterna skulle taga plats i
akademien eftersom de blifvit personligen introducerade eller
svar ingått å till dem utfärdad kallelse. I följd häraf
inträffade, att de först invalda, Anders Celsius och Samuel
Klingenstierna, erhöllo ordningsnumren 12 och 21.
Den stadgade ordningen iakttogs dock icke
undantagslöst; sålunda bestämdes genom särskildt beslut d. 23 febr.
1745, att Carl Gustaf Tessin, som först detta år tagit sitt
inträde, skulle, antagligen i följd af hans värdighet såsom
riksråd, införas bland ledamöterna efter datum för det fyra år
tidigare skedda invalet. Då emellertid introduktionen snart
förlorade sin betydelse och de därvid iakttagna ceremonierna
kommo ur bruk, finner man, att redan från och med år
1745 valdagen med få undantag varit bestämmande för
ledamöternas ordningsföljd. Något försök att rubba denna
ordning torde ej ha förekommit mer än en gång, eller d. 4
april 1804, då Rosenstein påpekade det i hans tanke
olämpliga i, att »rikets herrar och de förnämare i staten» på grund
af inval i sista eller 7:e klassen kunde komma sist i
ledamotsförteckningen; men »akademien tog detta mål i
öfvervägande och beslöt efter någon öfverläggning», att man borde
bibehålla den i grundreglerna stadgade ordningen.
Att ledamöternas namn skulle införas i en matrikel finnes
visserligen ingenstädes föreskrifvet; en sådan har dock
antagligen rätt tidigt anskaffats, men icke tagits i bruk, innan
den ansågs böra utbytas mot en större, mera dyrbart utstyrd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
