Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 PRESES
roende af enkel omröstning, och lottning inträdde endast vid
lika röstetal.
»Præsidis sysla är», enligt 1741 års grundregler, »at
hand-hafva Academiens reglor, at tala i Academiens namn vid de
tilfällen, det ärfordras, samt at tilse, det invärtes hushålningen
af värket är i sin behöriga ordning». Därjämte skulle
afgående preses till sin efterträdare afgifva ett slags redogörelse
för hvad som under hans ämbetstid passerat i akademien,
men oaktadt det stadgades, att ingen preses finge undandraga
sig denna skyldighet, så framt han »vill framdeles äga hopp
at bekläda detta vigtiga och angelägna ämbetet», så finner
man endast under de allra första åren af akademiens tillvaro
dylika redogörelser fogade till protokollen såsom ett slags
register till dessa.1 Stadgandet upplifvades visserligen, i
något förändrad form, genom 1820 års grundregler, men torde
ej ha blifvit tillämpadt på annat sätt än att årsberättelsen
angående akademiens verksamhet upplästes af afgående
preses. Däremot fortlefver den genom Linné införda plägseden
att hålla s. k. presidiital i nu gällande grundstadgars
föreskrift, att afgående preses, sedan ny preses blifvit utsedd,
skall hålla föredrag öfver ämne efter eget val.
Vid akademiens instiftelse öfverenskoms, att nytt
preses-val skulle ske hvart fjärdedels år. Redan Höpken fann under
sin presidiitid, att denna tid »vore allt för kort för en
president at alla inkommande saker skärskåda och uti behörig
ordning bringa». Han föreslog därför, d. 30 april 1740, att
presidiet skulle utsträckas till ett halft år, men detta rönte
en liflig opposition, i synnerhet af Triewald, hvilken yttrade
att, »som presidenten är sjelfva lifvet och själen af denna
inrättning, bör altså Academien vara omtänkt at utsöka en
sådan, som är i stånd at sköta dess angelägenheter, och den
som af andre sysslor är förhindrad, kan snarare slita sig lös
i från dem et fjärdedels än et halft år»; för öfrigt, tillade han,
»lärer af förfarenheten vara bekant, at ju längre tid man har
til et arbetes förfärdigande, ju mera drager man ock tiden ut
på långbänken».
Akademien, som enligt det vedertagna uttryckssättet fann
»detta vara en ganska öm sak», beslöt att förslaget skulle
någon tid hvila, och Höpken lyckades blott delvis göra sin
1 Den af Linné egenhändigt skrifna redogörelsen är aftryckt i: Bref och skrifvelser af
och till Carl von Linné, ntg. af Upsala universitet, Afd. 1, D. II (1908), s. 3—6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
