Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
PRISBELÖNINGAR
År 1908:
Gabriel Lippmann, professor i fysik vid universitetet i Paris, f. 1845, »för hans
på interferensfenoinenet grundade metod att fotografiskt återgifva
färger ».
Ar 1909, med hälften till hvardera:
Guglielmo Marconi (uti. led. nr 581); och
Ferdinand Braun, professor i fysik vid universitetet i Strassburg, f. 1850,
»såsom ett erkännande af deras förtjänster om den trådlösa telegrafiens
utveckling ».
År 1910:
Johannes Diderik van der Waals, f. d. professor i fysik vid universitetet i
Amsterdam, f. 1837, »för hans arbeten angående gasers och vätskors
tillståndsekvation ».
År 1911:
Wilhelm Wien, professor i fysik vid universitetet i Wurzburg, f. 1864, »för
hans upptäckter angående värmestrålningens lagar».
År 1912:
Gustaf Dalén (sv. led. nr 765), »för hans uppfinningar af själfverkande
regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till
belysning af fyrar och lysbojar».
År 1913:
Heike Kamerlingh Onnes, professor vid universitetet i Leyden, f. 1853, »i
anledning af hans undersökningar öfver kroppars egenskaper vid låga
temperaturer, hvilka bland annat ledt till framställningen af flytande
helium».
Nobelpriset i kemi:
År 1901:
Jacobus Henricus van’t Hoff (uti. led. nr 495), »såsom ett erkännande af den
utomordentliga förtjänst han inlagt genom upptäckten af lagarna för
den kemiska dynamiken och för det osmotiska trycket i lösningar».
År 1902:
Emil Fischer (uti. led. nr 562), »såsom ett erkännande af den utomordentliga
förtjänst han inlagt genom sina syntetiska arbeten inom socker- och
purin-grupperna ».
År 1903:
Svante August Arrhenius (sv. led. nr 704), »såsom ett erkännande för den
utomordentliga förtjänst han genom sin elektrolytiska
dissociationsteori inlagt om kemiens utveckling».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
