- Project Runeberg -  Året. Teckningar ur barndomslifvet /
35

(1868) [MARC] [MARC] Author: Thekla Knös
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars - Om Drottning Ulrika Eleonora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

engel med stora vingar och strålande ljus, stod midt i rummet. Det var
bebådelsens engel, som talade till oss på vers om det tilltagande ljuset, om
vårens ankomst, om nästa jul. Han hade en liten gåfva till oss hvar och
liknade mycket lilla Lisa i torpet, fast mycket vackrare. Jag tyckte ej att
han var Hk något pä denna jord. Snart var han försvunnen och allt som
förr. Dessa Marsaftnar brukade mamma ofta spela för oss och vi dansade
i ring efter måltiden, eller ock satte pappa sig att berätta oss något i
skymningen. En stor Calla Æthiopica och ett par Hyacinter blommade vid denna
årstid alltid i fönstren hemma. De kommo mig att tänka på den liljestängel
engeln Gabriel alltid bär då jag sett honom afmålad. När Callan sett sina
skönaste blomningsdagar fick jag den, det vill säga — jag fick lof att måla
på blommans hvita sammet. Guldlockiga englar, med de blåaste ögon tittade
upp ur kalken. — En gång minnes jag, att jag målat en fjäril, som mamma,
till min fröjd, i en hastig vändning ansåg för verklig. Det var min konsts
högsta triumf. Men den stackars Callan slöt sig vissnande och gömde mina
mästerverk i sin trogna famn.

Innan vi visste ordet af, var äfven Mars försvunnen.

Draba Verna, Draba Yerna
I)u vår älskling, du vårt liopp,
Tittar ej din hvita stjcrna
Snart ur gröna mossan opp!

Ja der är du — står och niger,
Glad på dig nu helsar jag.

Mig du säger, fäst du tiger:
Skönare blir nu hvar dag.

Fruktar du ej vintern stränge,
Är för Mars du icke rädd?
Andra blommor sofva länge
I sin lilla hvita bädd.

Oss du säger, Yerna fromma:
När från Er jag skyndar bort
Skola blåa sippor blomma,
Göken höras innan kort.

*


Om Drottning Ulrika Eleonora.



Ni kunna väl undra hvarför jag just som bihang till Mars månad kommer
att berätta er om denna milda och älskliga drottning, Karl den tolftes moder.
Om henne kan man visst berätta näv som helst, men jag hörde just talas om henne
en vacker dag i Mars och det gjorde på mig så starkt intryck, att jag, när himlen
var klar, blå och vänlig, med glädje sade: »Nu få vi en riktig Eleonoradag,» eller
»i dag är det ett strålande drottningväder»; men kom då en stormig dag strax efter,
hette det: »Ja så, nu ha vi Karl den elfte här, nu bli våra nöjen reducerade.» Eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ktaret/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free