Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hvad som berättades mig om Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad som berättades mig om Linné.
| (Ur hans egenhändiga anteckningar.) |
Carl von Linné föddes den 13 Maj 1707 i Råshult i Småland, just i
vackraste våren, då göken utropat sommaren. Hans föräldrar voro ett fattigt
prestfolk. Fadren som älskade blommor, hade på sitt pastorsboställe anlagt en
liten trädgård med många vackra växter och utvalda träd, der växte också Carl
upp ibland blomstren, till hvilka han — som han sjelf yttrar sig •— »med sjelfva
modersmjölken fattade så stort nöje, att det sedermera af ingen nöd kunde
utplånas.»
Medan gossen var helt liten, brukade modren, så snart han skrek och blef
otålig och på intet annat sätt kunde blidkas, sticka honom en blomma i handen,
då han strax tystnade och hlef snäll.
Då Carl knappt var fyra år, följde han sin far på en bjudning till
Möckla-näs under den vackraste sommartiden, och då gästerna mot aftonen hvilade sig på
en grön äng föreställde pastorn för sitt sällskap hur hvar blomma hade sitt namn, samt
berättade åtskilligt märkvärdigt och underligt om växter och visade rötterna af
Tormentilla, Orchides med flera. Gossen ser på detta med hjertans nöje och nu
vidrördes just den sträng som var mest spänd i hans geni.
Sedan fick fadren ingen ro för pilten, som frågade långt mera än fadren
kunde svara. Men då han efter barns sätt också ofta glömde namnen, blef han
en gång hårdt tilltalad af sin far, som sade sig aldrig mera skola gifva honom
namn på örter om han dem förgäter, hvarför gossens hela håg och tanke sedan
var att komma allt väl ihåg, att han icke skulle gå miste om sitt käraste och
angenämaste nöje.
Carl fick en sträng informator, som ej förstod att gifva honom kärlek till
boken, och i Vexiö skola hade läromästarne ett sätt att gifva barnen håg för
vetenskaperna, så att håren måste resa sig på deras hufvuden och de för studier
fingo den största fasa. Gossens nöje var endast att få gå bland blomstren och att
lära sig känna örterna, så att, då han årligen reste från Stenbrohult till Vexiö flera
gånger, och derigenom att han följde blomstren vid vägen med ögonen, var han i
stånd att säga hvarest hvar ört växte på hela dessa 5 milen. 1724 blef vår Carl
flyttad till gymnasium. Han fruktade dock icke för alla vetenskaper’—ty om han
var en af de sämsta af sina kamrater, under Eloquentiæ, Græcæ et Hebraicæ
Lektoren, så var han en af de bästa för Matheseos och Physices Lektorerna. Pilten
hade skaffat sig åtskilliga botaniska böcker, dem han natt och dag läste ocli
kunde på sina fingrar. Med ett ord, gossen hade fått en innerlig håg för en
vetenskap, som på det stället och den tiden låg gömd i barbari — han hade gått så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:36:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ktaret/0101.html
