Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad som berättades mig om Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böcker, frågar han hur lian fatt dem, då Linneus måste berätta sakens
sammau-hang. Stobeus befaller studenten strax förfoga sig i säng och sofva, som annat folk.
Sedermera gaf doktor Stobeus Linneus nyckeln till bibliotbeket och lät
honom der få uttaga och sedan återställa lrvilka böcker han behagade.
Linneus fick sedan spisa vid Stobei eget bord och sändes till hans
patienter. Han försäkrade att om Linneus fortfor så, som han begynt, ville han göra
honom till sin arfvinge, emedan han ej sjelf hade några barn.
Under det Linneus eu gång var på besök hemma vid Stenbrohult, kom
doktor Kothman dit och talade så mycket om Upsala, att Linneus, som var ung
och snart intald af den som gjort honom så mycket godt, verkligen reste dit. Der
funnos ju den store Kudbeck i botaniken, den lärde Roberg i medicinen, ett
ståtligt bibliothek och en vacker akademisk trädgård m. m.
När Linneus kommit till Upsala (1728 om hösten) blefvo hans penningar
snart slut och ingen kondition, hvarmed fattiga ynglingar kunna draga sig fram vid
våra akademier, kunde anförtros Linneus som medicine studiosus, ty att studera
medicin var den tiden ingen heder. Linneus måste sätta sig i skuld för maten,
och hade icke penningar att sula sina skor utan måste gå på bara foten, med
något papper som han lade i skon.
Han hade önskat få komma igen till sin hulde Stobeus, men den långa
vägen förnekade honom det, och han fruktade att doktorn skulle bli förtörnad, då
han återsåg en yngling för hvilken han fattat så mycket tycke, och som lemnat
honom.
1729 om höstetiden sitter Linneus i den förfallna akademiträdgården för
att beskrifva några blomster, då en vördig prestman kommer in i trädgården och
frågar Linneus hvad han skref, om lian kände örterna m. m.
Denne hedersman var doktor 0. Celsius, som hade i sinnet att utarbeta ett
verk öfver Bibelns örter och derför slagit sig på botanik och med all flit uppsökt
vildt växande örter. Linneus måste strax gå efter sitt herbarium, hvaraf doktorn
blef än mera öfvertygad om hans insigt i vetenskapen.
Efter några dagars förlopp, då han såg Linnei torftigliet, lemnar han
honom ett rum i sitt eget hus och låter honom spisa vid sitt bord, under hvilken
tid Linneus flitigt uppspanade örter som växte kring Upsala i sällskap med doktor
Celsius. Han fick nu tillfälle att vidare förkofra sig sjelf. Åtskilliga begynte
taga undervisning af Linneus och han fick mat och skor och kläder. Den som
kläder liljorna på marken glömde honom icke.
Linneus tyckte bland sina kamrater mest om en som hette Artedi.
Med honom ingick han en förtrolig vänskap, ehuru de båda till yttre som
inre voro mycket olika. Artedi var lång, stilla, allvarsam. Linneus liten, yr,
hastig, qvick. Artedi älskade kemien, ja alkemien, så mycket som Linneus
växterna. Artedi hade någon insigt förut i botanik, liksom Linneus i kemien. Men
som de sågo sig icke kunna hinna hvarandra, lemuade de hvarandras göromål.
De begynte begge samtidigt med fiskar och insekter. Artedi arbetade på
amfibierna och Linneus på foglarne. Det var mellan dem en täfling att hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
