Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oktoberdag, jag minus så väl hur vi alla brukade stå omkring äppleträdet, medan
en gosse uppe i toppen skakade af alla krafter så att det regnade frukt ned.
De stora rosenhägrarne som sedan lyste på julbordet, plockades ned hårda
och röda, mera vackra att skåda än goda att smaka, de torkades väl och
förvarades till vintern, då de blefvo alldeles förträffliga. Så till ett annat
träd, hvad vi skreko och sprungo undan, rädda och förtjusta, när det
haglade äpplen om öronen på oss. Och de stora präktiga rödpäronen, plommon
och livita gyllen. Det var en mängd olika sorter, som vi alla kände så väl.
Golfvet i äpplekammaren var som en brokig karta öfver ett paradisiskt
fruktbärande land, hvars alla provinser buro olika färger. En mängd frukt
inlades i fjerdingar och tunnor.
Så kom en förmiddag, då vi flickor sutto i stora salen med hvita
förkläden framför oss och skalade äpplen och päron till torkning och syltning.
Då berättades historier och vi brukade be mamma att hon skulle
berätta om när hon var liten. Det var redan förtjusande att tänka sig henne
så liten som en af oss. Hvad hon måtte varit söt, lydig, vacker och snäll!
När hon då berättade om sina lekar, sina äfventyr, sin mor och far, då
klappade hjertat, då var den lilla vi hörde om, och den stora vi sågo, oss
lika kär. Pappa hade ju också varit liten, hur tro han såg ut? lian var
rask och hurtig, det är säkert. Pigorna gingo ut och in med fat rågade af
skalad frukt, och kastade ibland leende ett ringlande skal öfver venstra
axeln för att få se hvad fästmans namn skulle börja med för en bokstaf.
När det nu var slut och vi sutto vid lampan derinne och brasan
tändes medan stormen tjöt ute, då hade vi en förkänsla af vinterqvällarnes
tref-nad, slöto oss nära tillsamman och begynte tänka på qvällsarbeten.
Så en morgon kom lingonens dag, den stora rensnings- och
syltnings-dagen, då stora blanka malmgrytan lyste och puttrade i spisen, och vi
gjorde nytta och tittade tyst och blygsamt efter dygdens belöning och flitens
mål. Vårt hopp kröntes om aftonen, då pannkakor och nytt sylt visade sig
på bordet.
En af oss rimmade så för sin del:
När en kaka kommer nu
Som en stor och prydlig fru,
Syltet uti hennes spår
Likt en näpen tärna går.
För små flickor som hafva lust att gå i hushållet är Oktober en
gyllne månad, med äppleskörd, bakning, frukttorkning, syltning, lcorfgöring och
beständiga vandringar med förråder in i handkammaren, dit man får följa
med, hjelpa till litet och belönas med pepparkakor, päron eller torra
körsbär. Man får också förtroende att i skymningen hugga socker, och det är
ett särdeles nöje, ty utom de sockerbitar man kan få att bränna karameller
af, är sjelfva huggningen det sötaste fyrverkeri, ty det blixtrar till för hvart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
