Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Himlen lockar du tyt ned till jorden,
Här dess* enda rena spegel vorden,
Klara, underbara element!
Mystiskt, outgrundligt är ditt väsen.
Än du sänker dig till låga gräsen
Med din gråt: hvar stängel lifvas opp;
Men vid solens blick i morgonstrimma
Höjer sig din silfverskira dimma,
Lätt och fri, till blåa rymden opp.
Om du som en bäck i dalen ilar,
Eller som en stilla källa hvilar,
När du darrar i en menskas blick;
Om i tårar du på rosen skälfver,
Eller häftigt vreda vågor hvälfver:
Ständigt lika magisk kraft du fick.
Säg, hvad sjunger väl din blåa bölja,
Som mig lockar, att med blicken följa
1 din hvirfvel, i din svala famn?
Minns du ännu tidens första stunder?
Har du speglat Edens sköna lunder?
Söker rastlöst nu dess flydda hamn?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
